Gele i benen och pomfritt i magen

Traningen tar ut sin ratt. Nu har bade jag och Sofia gele i benen och ojjar oss som gamla tanter nar vi gar i trappor. Eller gar vanligt ocksa for den delen. Men vi ar sjukt nojda. Nu hoppas jag bara att kroppen vanjer sig lite sa att man slipper ha sa ont hela tiden.

Snart vankas det hemmagjorda pomfritt. De har tagit hela dagen att gora och eftersom jag vill ha mat hela tiden har i Chile (vilket oftast innebar att jag jamt och standigt knaprar pa vara favoritkakor - 1 pkt = 5 kr), men idag inte har atit mer an en mkt sen frukost haller jag for tillfallet pa att forgas av hunger. Ah sa gott det ska bli med mat. Lunch vid 17. Det ar lagom.

Ikvall ska vi pa fotboll. Live. Det ar nagon sorts universitetsliga som ar superpoppis har i Temuco. Det havdas att den ar viktigare/battre an landslaget. Och det later ju bade suspekt och lovande pa samma gang.

Good bye friterat brod, hello hurtbullar!

Gott folk, imorse inleddes det nya livet pa allvar. Jag och Sofia var ute och sprang.

Det blev en hel del gaende ocksa. Sofia tror att alla promenadpauser var hennes fel men jag kan saga att jag skulle inte orkat springa hela rundan anda... Men det kanns lovande.

Sofia har gjort en snudd pa sjukligt strukturerat traningsschema. Det ar inte sa mycket traning varje dag, men schemat ar fargglatt och fint. Vi har aven ett kryssschema for de ganger vi genomfort den planerade traningen. Det har inte hunnit bli sa manga kryss an.

Vi har aven kopt havregryn att gora grot av. Fram tills nu har vi levt pa enorma mangder pasta, brod och avokado. Och, nar det bjuds, aven friterat brod. Inte sa dumt, men lite variation kan ju vara kul.

Men till frukost idag blev det avokadomackor, till lunch blev det pasta med tomatsas och snart ska jag ata lite kakor. Sa nan helomvandning ar det inte tal om. Bara lite hallbart leverne sa att jag far pa mig de stackars klader jag slapat med mig hit. Allt annat vore hemskt oekonomiskt.

Lyxlir pa landsbygden

Igar kom vi hem efter nagra dagar pa lansbygden. Vi var forberedda pa att fa sova i skjul och att det skulle vara valdigt myckt dotid efter att solen gatt ner (och allt darmed blivit morkt). Men dagarna var otroligt uppstyrda for tt vara i Chile och vi sov hemma hos supertrevlige och rolige don adolfo och hans familj. Det ar klart att det fanns en hel del sma skjul som knappt stod upp, men aven en hel del fina hus. Huset dar vi overattade hade otrolig utsikt over en vacker dal och det var t.o.m. varmt inne i huset.
Dagarna gick at till att skupma runt pa grusvagar och lara kanna omradet, la communidad. Vi fick traffa bonder och ga pa moten. Dessutm fick vi traffa en Lonko. Lonkon ar ungefar omradets overhuvud och oftast en vis gammal gubbe. Nar lonkon pratar, vilket han gor lange, da lyssnar man. Avbryter inte. Sadan ar traditionen. Och det kanns ju onekligen lite artigt ocksa. Men jaklar vad den har gubben pratade. Jag forstod inte ens halften.

Vi sov var forsta natt i den nya lagenheten och idag ha vi stadat och skurat. Gasen ar fixad och tekannan invigd. Vi ska piffa upp lagenheten sa att den blir riktigt mysig, men an sa lange far det racka med att den ar ren.


Jag ska lagga upp lite bilder pa facebook ocksa. Det verkar finnas ett sug... :)

Imorgon ar det mote pa kvallen. De brukar tydligen dra ut pa tiden, vilket jag redan sett prov pa, sa troligtvis kommer jag ifran mott nan gang mitt i natten. Det kanns drygt, men motet ska bli bra. Da ska vi gora upp en arbetsplan. Det ar nu arbetet borjar.

Ny adress: Av. Alemania 666

Vi har fixat boende. Det ar inte jattebilligt, men det ar en liten, fin lagenhet med badrum och kok. Inget kylskap, men det ska nog funka anda. Det lyxigaste av allt ar att vi har en garderob. Tjoho! Det spexigaste ar gatunumret: 666. Eller 0666 for att vara exakt.

Lagenheten ar en del av ett bostadhus, men vi har egen ingang. Pa mandag flyttar vi in och da ska vi slapa dit en sang till for det finns bara en i nulaget.
Vi bor mittemot ett tjusigt kopcentrum dar det hanger drosvis med ungdomar. Dar finns aven mataffaren "jumbo". Den ar stor.

Men idag var vi pa en stor marknad och kopte frukt, gronsaker och 2 liter applejuice. Den var tydligen 2 dagar gammal och smakade enligt vare chilenska vanner perfekt. Vi tyckte att den smakade som om den vore 2 dagar gammal. Men det var gott.
Sen at vi en gryta med suspekta alger till lunch. Den tog ungefar en evighet att tillaga och enligt Sofia smakade de lite som calamares. Jag litar pa henne. Jag tyckte inte att de smakade sa mycket alls.

Tomar onces

Igar, efter en snurrig och svar forelasning om mapuchehistoria, at jag och Sofia "once" med nagara av dem som bor i kontoret/huset. Vi at samma sak som man ater mest hela tiden namligen agg, avokado och brod. Och just det - en sallad som bestar av tomat och olja och lite pepperoni. Den sistnamnda ar en stor favorit i huset.
Det var jakligt kul att fa snacka lite med de andra och bonda lite, bli mer kompisar. Once ar min nya favoritmaltid.

Idag har vi letat boende. Det har gatt sadar. Mer eller mindre allt som var handledare/arbetskamrat/kompis Marisol ringde pa var redan uthyrt. Vi var och kolalde pa tva lika boenden, det ena var klaustrofobiskt litet och det andra fanns inget kok. Vi behover kok. Men vi ar hoppfulla, imorgon kommer en ny bilaga ed annonser ut och da blir det andra bullar.

Jag har forresten skaffat en chilensk mobil. Numret ar 0056 9 8483 2131. Ring mig garna :) Min svenska mobil funkar har ocksa och om man vil skicka sms gar det fint att gora det till den om man hellre vill det.
Tidsskillnaden kan ju vara bra att halla reda pa om man vill prata med mig. Sverige ar for tillfallet 5 timmar fore oss i Chile. Nar klockan ar 7 har, ar den 12 i Sverige. Sen nar man andrar till sommartid andras skillnaden och skillnaden lar val bli 7 timmar istallet.

Nu ska jag ge mig pa koststycket att ladda upp bilder. Som utlovat.

Bild1: Hogt upp pa en utsiktsplats i Santiago.
Bild 2: Sofia utanfor vart hus, som alltsa aven ar ITLs kontor.
Bild 3: Sjukt snygga understall/pyjamasar. Jag sover pa toppsangen till vanster.
Bild 4: Idag, i solen innan bostadsjakten borjade.

Framme finalmente

Jag ar framme nu. Framme i Temuco, en bra bit soder ut i Chile. Solen skiner, men nagon sa att det var ovanligt varmt for arstiden. Det struntar jag i och njuter sa mycket jag kan. Det lar ju bara bli kallare och kallare... Det blir kallt och ratt pa kvallarna och pa morgonen vill man halst ligga kvar under alla filtar, men mitt pa dagen, som nu, ar det ritkigt gott. Man kan daremit inte kla sig hur som helst. For att passa in bor man ha pa sig langbyxor, nagra trojor och en jacka. Jag som sitter i jeans och linne ar tydligen valdigt lattkladd.

Men jag ska beratt lite om resan ocksa. Den gick bra, fast vaskorna kom fram forst igar. Det var en hyfsat efterlangtad duch och kladbyte efter tredagar av resande oc, sovande och turistande i samma outfit...
Vi var en dag i Santiago eftersom var buss till Temuco gick pa natten. Da passade vi pa att turista lite. Vi var vid en stor Virgen Mar¡a-staty, akte en sorts linbana, at pa en hipp (men ganska ful) vegorestaurang, kopte superheta underklader (bagaget kom ju som sagt inte fram), fick lite solsting och hittade schyssta studentkvarter.

Nattbussen var en upplevelse i sig. Vi akte vad som kallas for semi cama, alltsa "halvsang". Man falde satet en bra bil och hade aven ett sorts benstod fram till. Sedan kom det en liten man som servade alla passagerare med filtar och kuddar. Vi sov gott under de dryga 8 timmar som resan tog. Trots det slocknade vi ytterligare 3-4 timmar nar vi val kommit fram till Temuco.

Kontoret dar vi bor ar ett vanligt bostadshus. Vi sover i ett gardshus som ar betydligt mer nedganget an huvudhuset. Det glappar lite har och dar bland vaggar och fonster. Men man slipper ju oroa sig for mogel. Det ar ju bra.
Imorgon ska vi leta boende. Antagligen kommer vi att bo med studenter och det kanns jattekul. Hoppas pa ett yfsat frasch kok dar vi kan laga all var lektosfria veggomat eftersom alla overallt i chile bara ater kott. Eller friterat brod. Fast allra mest kott.


ojoj, det har blev ett redigt inlagg. Mycket text och lite bilder. Ska forsoka andra pa det inom en snar framtid.

chao chao.

Mycket kläder, lite plats

Än så länge är jag kvar i ett snöblaskigt Göteborg och väntar på en dator som ska leveras hem till mig "efter klockan nio". Jo tack.

Jag har resfeber och packångest. Det känns som att jag har hundra miljoner saker att göra, men ändå sitter jag handlingsförlamad i soffan. Men nu är jag i alla fall en blogg rikare som förhoppningsvis kommer att fyllas med inlägg om extraordinärt fantastiska upplevelser.

Nu ska jag packa. Eller trolla med knäna för att få ner allt i ryggsäcken. Lätt som en plätt.